Kokos om döden
17 Okt 2010 4 kommentarer
i Övrigt junk, Tankar, Vänner
En gammal högstadiekompis pappa dog i helgen. Jag vet aldrig hur jag ska bete mig mot andra människor när någon dör. Varken som den som sörjer eller den som beklagar sorgen.
Jag kommer ihåg att jag när pappa dog skulle ringa mina kompisar och berätta det och liksom inte visste vad jag skulle säga. Hela min värld hade ju ändrats på en sekund men deras hade fortsatt som vanligt. Jag har för mig att jag bara sa att min pappa hade dött. Minns inte riktigt den delen. Jag vet att jag inte förväntade mig nåt särskilt ifrån dem men tyckte att de behövde veta att min värld förändrats.
När andra människor berättar för mig att nån i deras närhet dött så vet jag aldrig vad jag ska säga. ”jag beklagar sorgen” känns så otillräckligt. Att jag beklagar sorgen kommer ju inte att ge dem tillbaka det de förlorat och är det inte ganska självklart att jag beklagar sorgen?
Jag saknar fortfarande min pappa, inte på samma sätt som precis när han dött men vissa av tankarna jag hade då har jag fortfarande. Allt som händer i mitt liv som han missar. Min student, mitt 3 ½ år långa förhållande med B som var totalkasst, Lilla L (som inte är så liten längre vid snart tolv års ålder), Mina konserter när jag pluggade sång, mitt yrkesbeslut och att jag kom in på skolan, att han aldrig hann komma ut till MG och se platsen som har format stora delar av mitt liv, att han inte kommer att vara där om jag nån gång i framtiden träffar en man jag tycker om, gifter mig och skaffar barn med.
Det är inte bara en person man förlorar. Det är framtiden som man har räknat med den. Ingen räknar med att deras pappa ska dö när de är 17 år. Alla tror att de har minst 20 år till. 20 år som känns som att de spelar roll men smärtan av att förlora någon blir inte mindre bara för att man är äldre. Det gör ont. Fysisk smärta. Det känns som att hjärtat håller på att kramas sönder av en stor järnhand
Jag har tänkt väldigt mycket på min pappa den senaste tiden. För några dagar sen insåg jag att det snart är 10 år sen han dog. Jag kan fortfarande minnas när jag lyfte på luren i vardagsrummet och inte förstod nånting, hur vi kanske en halvtimme senare satt i en taxi på väg mot Norrtälje sjukhus. Jag visste att han var sjuk men jag visste inte att han låg på sjukhus. Han hade legat där sen fredagen men allt hade tydligen verkat bättre, tills de ringde och sa att det nog var bäst att vi kom dit. Vi var en halvtimme för sena. Jag kommer fortfarande ihåg rummet som jag vi satt i. Jag kommer ihåg hur han såg ut när vi var inne och sa hejdå eller vad man nu ska kalla det. Han såg så liten ut. min pappa som alltid varit stor och skyddande såg liten och hjälplös ut med öppen mun.
Jag skrev två brev till honom ett tag senare. De ligger någonstans i en låda på vinden i Solna. Nån dag när livet känns bra kanske jag kommer läsa dem. Han aska är spridd i Stockholms skärgård längs med sex supars väg ut till Rödlöga. Det var det han ville. Han ville inte att någon skulle känna sig tvingad att gå och hälsa på en grav. Om man däremot var på väg ut till Rödlöga så kunde man ju alltid ta en sup. Jag förstår hur han tänkte men ibland kan det kännas jobbigt att inte ha någon specifik plats att gå till och jag har inte varit med någon båt där sen vi spridde hans aska.
Vet egentligen inte varför jag skriver allt det här. Antar att det varit något som jag tänkt på länge men inte fått ur mig ordentligt.
Kokos om att leva i nuet och annat liknande vettigt
20 Apr 2010 Kommentera
i Övrigt junk, Tankar, Utgång, Vänner
För tillfället lever jag inte alls i nuet känns det som. Min hjärna tas upp av tankar på helgen som kommer, sommaren, världsomseglingar, tentor som jag inte börjat plugga till och ett liv 10 år framåt i tiden. Så kan jag ju inte ha det. Nu blir det dags att försöka släppa det och leva här och nu.
I övrigt så blev jag i lördags fullare än jag nånsin varit i den här stan. Lärdomar av det är att man inte ska grogga på förfesten utan hålla sig till öl eller vin. En klasskompis jag knappt pratat med kom fram i korridoren i skolan igår och sa ”Fullast på O’learys!! Fullast på o’learys..Det e fan en bedrift!!” Jag kanske inte känner mig jättestolt men det är bara att glömma och gå vidare. Om 3 veckor när jag är tillbaka i utelivet här nere så kommer det ha varit nån annan som gjort bort sig.
Det känns skönt att åka hem i helgen och det ska bli kul att åka på instruktörshelgen nästa helg. Framförallt ser jag fram emot resan fram och tillbaka med mina pojkar. När livet var som jobbigast för några veckor sen så insåg jag hur många människor som verkligen tycker om mig. Det gäller bara att vårda sina förhållanden. Något som ibland kan vara svårare än det borde vara. Men det är svårt att visa sig sårbar.
Kokos kan inte lova att inte brinna upp
31 Mar 2010 Kommentera
i Övrigt junk, Fest, Nya bekantskaper, Resor, Skolan, Vänner
Pratade en snabbis med MLI idag på nätet och kollade om hon skulle vara i sin stad under den stora tilldragelsen där. Hon förklarade att det skulle hon minsann vara och att hon skulle vara brandchef för hela spektaklet. Jag sa att jag nog skulle dyka upp eftersom jag fått en gratisbiljett. Kommentarerna på det var ”…försök att inte brinna upp” ”ser så dåligt ut på mitt CV”. Jag sa att jag skulle försöka men inte kunde lova nåt.
I helgen fegade jag inte ur och förberedde inför morgondagen. Fast nu har jag avstyrt det hela. kändes inte som att det var läge. Jag misstänker att jag verkar lite lätt störd men det kan jag acceptera. Jag är nog lite lätt störd.
Helgen var för övrigt riktigt bra. Jag tycker om mina pojkar. De är gullungar allihopa och vi hade jättekul i lördags.
Åker hem imorgon. Ser fram emot att komma hem igen och ser fram emot Karladan. Det tråkiga är att Kumquats tycker att det är läge att förflytta sig ner till Karlskrona samtidigt som jag förflyttar mig uppåt. 
Menmen. Vi får väl försöka träffas en annan gång.
Nu ska jag äta sen frukost och sen ska jag bege mig mot skolan för tidvattenslektion och lite plugg efter det tror jag.
Kokos om att vara en vis kvinna
27 Mar 2010 2 kommentarer
i Övrigt junk, Hemlighet, Lägenheten, Tankar, Utgång, Vänner
Idag läste jag en väns blogg om hur hennes liv hade förändrats radikalt på bara ett år. Hur livet gjort henne mer hårdhudad. Jag relaterade till det hon skrev.
I sommar firar jag min 5:e Independence day. Jag kan konstatera att jag inte är samma människa idag som för 5 år sen. Jag är inte samma människa som jag var innan jag träffade B heller. Jag är bättre. Jag är tryggare i mig själv.
Det som står här ovanför skrev jag igår. Idag insåg jag att jag inte alls är särskilt trygg i mig själv. Eller det är kanske en definitionsfråga. Jag är kanske tryggare men jag fick idag en känsla av lågstadiet och livet på fritids i 2:an. Det kändes inge vidare.
Ikväll har jag dock både tvättat, diskat och varit ute relativt nykter. Fick i mig 3 öl sammanlagt under kvällen. Jag har bestämt mig för att jag och Måtta ska bli kompisar så att jag om ett tag kan gå ut och dricka med henom.
Nu ska jag sova och imorgon ska jag städa och sen kommer några av mina favoritkillar hit och leker. Hurra! Delar av Djurparken 603. 
Lösenordsskyddad: Kokos om LLs projekt
10 Mar 2010 Ange ditt lösenord för att visa kommentarerna.
Kokos om att vilja vara nån annanstans ibland
27 Feb 2010 Kommentera
Häromdan ringde jag T för att snacka skit och titta vad som hänt på årsmötet i förra veckan. Han satt i bilen på Furusundsfärjan tillsammans med Mr. Apple. Det skulle ha planeringskonferens med Annorlunda alkoholister ute på Söderöra.
Jag saknar mina annorlunda alkoholister ibland. Livet var så lätt när det var vi tre och konferenserna. Jag skulle inte ha nåt emot att vara på söderöra jag också och dra i mig en Bi med Ecologica och planera. Jag har ju försökt få hit dem men det går inge vidare. De har ju blivit så jävla upptagna nu för tiden med att jobba och liknande oviktig verksamhet.
Nej nu måste jag sätta igång att dammsuga och våttorka golvet.
Kokos om det här med att städa
27 Feb 2010 Kommentera
i Fest, Fritiden, Hemlighet, Lägenheten, Vänner
Jaha.. och så var klockan halv tre på natten igen. Varför blir det så här när jag ska städa. varför städar jag effektivast mitt i natten. Det är som om det tar min städhjärncell ca 16 timmar innan den inser vad den har för uppgift. Jaja.. Lägenheten ser okej ut nu iallafall. Det som ska göras imorgon är att städa badrummet (görs effektivast i samband med dusch), dammsuga, våttorka utvalda delar av lägenheten samt diska det lilla jag använde när jag lagade mat idag.
Förutom att pilla mig själv i naveln och snabbspola mig fram genom Pride and Prejudice-scenerna som jag gillar mest så har jag istället för att städa gjort följande.
-snackat skit med några på msn.
-Hackat 10 rödlökar ca. Jag har numera två hela matlådor fulla med rödlök.
-Slagit in paket.
-Facebookstalkat mina vänner
-haft lätt ångest över att jag inte börjat städa.
-lyssnat på musiken från Wicked på repeat.
Imorgon ska jag alltså städa klart. Det måste jag vara färdig med innan 11 helst. Nånstans mellan 11 och 1145 ska jag nämligen hem till LL och hjälpa henne bära det sista som ska med till festen imorgonkväll. Hon har fortfarande en låda nachochips, 12 gurkor och lite annat smått och gott hemma hos sig. Efter det ska vi hacka 5 kg grönsaker ungefär. Tid till förfogande: 3 timmar beräknat. Sen ska jag duscha, fixa håret, sminka mig, ta en öl, få på mig rätt kläder, ta en till öl,
Sen ska alla grönsakerna, jag, paketen och LL förflyttas medelst H:s bil till skökan.
Nu är det dags att nana kudden. Gnatt!
Om långhelgen i Stockholm
15 Feb 2010 Kommentera
i Fest, Fritiden, Uncategorized, Vänner
För några onsdagar sen satte jag, Klister, Lisalisa och Tim oss i Klisters bil för en resa upp mot Stockholm. För några onsdagar sen var det snöstorm i Stockholm med omnejd. Resan upp mot Norrköping var inga problem. Väglaget var helt okej och som vanligt så var det inte jättemycket bilar. När vi kom upp mot Söderköping började det bli mer snömodd men funkade fortfarande. Väl inne i Norrköping så studsade man runt i bilen som en liten nickedocka. Det var dock mest sjukt roligt eftersom jag litar på att Klister kan köra bil. Han sa att det var det sämsta underlag han nånsin kört på i Sverige om man bortser från när han övade terrängkörning i försvaret.
Efter Nyköping kom nästa hinder. Vi blev omdirigerade av polisen att köra av motorvägen. Vi körde sen åt fel håll eftersom polisen var kassa på att dirigera om trafik. När vi kom på rätt väg så var första rondellen blockerad av en lastbil som kört i diket och stod över hela körbanan. Väl inne på rätt väg efter att ha tagit rondellen i högervarv istället för vänstervarv så åkte vi förbi olyckan som åstadkom omdirigeringen. en långtradare stod över hela det norrgående körfältet, vänd åt helt fel håll. Nåväl. Vi hamnade längst bak i värden längsta kö.. eller man kanske inte ska kalla det kö. utan snarare tåg av bilar. Där var vi sen ett bra tag. tills vi slutligen kom ut på motorvägen igen och kunde börja köra om. Vi körde om bilarna i högerfältet i 90 km/h. De åkte kanske 60-70 km/h. Precis innan Södertälje så hade vi helt plötsligt kört om alla. Vi hade vunnit som Klister sa. Helt plötsligt var det bara vi och vägen framför oss. Sen gick det snabbt att komma hem.
När vi kom fram bytte jag och Lisalisa om direkt och kastade oss iväg till mezzfest. En trevlig tillställning och relativt nykter då lisa fick i sig två öl och jag inte ens fick i mig tre. Dagen efter gick jag upp tidigt och följde med Lisalisa till flyget. Resten av den dan gick åt till att sova och träffa gudsonen.
Fredagen var det överraskningsfest för T. Ett fylleslag i den lättare klassen som slutade med att jag, Fänriken och Jeanette satt och drack kaffekask eller groggar gjorda på 95%-ig sprit medan T sov i soffan.
Lördagen var det Fredagscocktail hemma hos N. Efter att N gjort x-antal fantastiska cocktails så släppte hon lös mig och Fänriken på spriten. Resultatet blev en Tahoe Julius samt efter den en variant på Thanxtini med en köttbuljongtärning i istället för kycklingbuljongtärningen..
Söndagen var lugn och jag hängde mest hemma hos min mor och sen åkte vi tillbaka till kalmar.
Om alla intelligenta idéer man får på måndagar
05 Feb 2010 Kommentera
i Fest, Uncategorized, Vänner
Jag blev frisk. På söndagen kunde jag i sakta mak kravla mig ur lägenheten och promenera till ICA Nazi. Dan därpå fick jag ögoninflammation. det är 1 ½ vecka sen jag var hos doktorn och ögoninflammationen är istort sett borta efter ett evigt droppande av vätska i ögonen.
I måndags kom vi på ännu en briljant idé. eller rättare sagt Glans kom på en briljant idé. Vi hadde varit på Olles och hade efterfest hemma hos tim när Glans kläcker ur sig. ” Vore det inte roligt om vi hade efterfest hela natten och gick direkt till lektionen imorgon bitti. Vi andra var ju inte sena att haka på och sen satt vi där till klockan sju på morgonen och drack öl och vin, pratade om personlig utveckling och åt makaroner och köttbullar som tim lagade åt Lillasyster.
Lektionen började 8 och vi var där i tid och käkade frukost i fiket. Jag var så övertrött så jag fnissade konstant. På föreläsningen höll jag på att somna men å andra sidan så visade den sig ju handla om nåt som vi redan gått igenom. Vi hade bara en lektion den dagen så sen fick jag gå hem och sova.
Lösenordsskyddad: Seriemonogamister
21 Dec 2009 Ange ditt lösenord för att visa kommentarerna.
i Tankar, Vänner Etiketter:seriemonogamister
